FÖSS Finlands Öar-Suomen Saaret ry

Lausunto 8.12.2016

Valtioneuvoston asetus saariston liikenne- ja kuljetuspalvelujen kohtuullisista maksuista

Yhteysalus on saaristolaisille maantien jatke, joten liikenteen tulee jatkossakin olla maksutonta. Saaristoliikenne tulisi olla kiinteässä yhteydessä liikennekaareen eikä muodostaa erillistä rasitetta saaristolaisille. Liikennekaaressa saaristolaisten osalta tulee olla mukana Luotsikutterit, merivartioston ja puolustusvoimien alukset sekä Metsähallituksen kuljetuskalusto. Jäänmurtajien tulee myös olla saaristolaisten käytettävissä. Saaristossa eläminen ja matkailulle palveluja tuottaminen on jo nyt huomattavasti kalliimpaa kuin mantereella. Saaristolaisten tulee myöskin voida luottaa pidemmällä tähtäimellä valtion suunnitelmiin. Tämä kokeilu tulee niin nopealla aikataululla, että lomamökit ensi kesäksi ovat jo varattuja, joten nämä ylimääräiset maksut vaarantavat koko ensivuoden matkailu sesongin. Monet saaristolaiset ovat myös tehneet investointeja luottaen liikenteen maksuttomuuteen.

Digitaaliset palvelut ja joustava liikenne ovat myös saaristolaisten tavoite. Digitaalisten palvelujen este on toimimattomat verkot saaristossa. Joustavuutta ja säästöjä liikenteeseen voidaan saada nopeammilla aluksilla ja pidemmillä sopimuksilla liikennöitsijöille.

1. Asetusehdotus perustuu hallituksen digitaalisen liiketoiminnan kasvuympäristöä koskevaan kärkihankkeeseen, jossa tavoitteena on suotuisan toimintaympäristön luominen digitaalisille palveluille ja uusille liiketoimintamalleille. Valtion hankkimat ja maksuttomat saariston liikennepalvelut estävät muiden kuljetuspalvelun tuottajien markkinoille pääsyä ja heikentävät mahdollisuuksia kehittää alueella markkinaehtoisia liikennepalveluja. Asetusehdotuksessa ehdotetaan, että valtion hankkimista liikenne- ja kuljetuspalveluista voidaan periä jatkossa saaristolain tarkoittama kohtuullinen maksu.

Digitaaliset palvelut saaristossa ovat vielä tänä päivänä utopiaa koska markkinaehtoiset palvelut (puhelimet, internet) eivät toimi.

Ehdotuksen mukaiset maksut aiheuttavat saaristolaisille kohtuuttomia lisäkustannuksia. Esimerkiksi saaret ilman kauppaa viikoittainen ruokaostos 100€ tulisi rahteineen maksamaan 130€ eli 30 % lisävero saarelaisille, vuotuinen lisäkustannus elintarvike hankintoihin 1560€.

2. Asetusehdotuksessa ehdotetaan, että maksun tulisi olla enintään alueella käytettävissä olevan julkisen liikenteen maksua vastaava maksu tai muu siihen verrattavissa oleva kohtuullinen maksu. Lisäksi opiskelijat, lapset ja varusmiehet olisivat oikeutettuja maksujen alennukseen samaan tapaan kuin muussa julkisessa liikenteessä. Tavoitteena on, että saaristossa on käytettävissä asiakkaiden ja elinkeinoelämän tarpeisiin vastaavia joustavia ja laadukkaita liikenne- ja kuljetuspalveluja.

Ehdotettu kohtuullinen maksu matkustajilta 10/15€ tarkoittaa viisihenkisen perheen lomamatkaan 40–60€ lisäkustannusta matkoihin, lisäksi matkatavaroiden kustannus pienimmillään 50€ tai auto 30€, vastaava loma lossiyhteyksien päässä samassa kunnassa on siis 100€ halvempi näin yhteysalusliikenteen maksullisuus vääristää kilpailua saaristokuntien sisällä.

Tarkkaa arviota maksujen vaikutuksesta yksittäiseen vakinaiseen asukkaaseen on vaikea arvioida, koska kuljetustarpeet ovat erilaisia. Asumisen ja toimeentulon kannalta olennaisia kuljetustarpeita ovat muun muassa työ- ja opiskelumatkat ja muut asiointimatkat, esimerkiksi kauppaan tai lääkäriin. 

3. Vaikutukset elinkeinoelämälle Maksuton yhteysalusliikenne heikentää mahdollisuuksia kehittää markkinaehtoisia liikennepalveluja saaristomeren alueella. Asetusmuutoksen myötä tavoitteena on, että saariston yritykset ja asukkaat voivat kehittää uusia markkinaehtoisia palveluja, jotka tuovat alueelle uutta liiketoimintaa ja matkailijoita.

Keliolosuhteet ovat saaristossa senkaltaiset, että markkinaehtoisia palveluja voisi olla korkeintaan kesällä kuudenviikon sesongin aikana, jäänmurtajat eivät palvele yhteysaluksia.

Päiväristeilyt, jotka tuovat monelle ravintolayrittäjälle puolet vuoden tuloista, loppuisivat ulkosaaristossa kokonaan. 30€ maksu 3-6 tunnin vierailusta saarella on kohtuuton, matkailijat jäävät lossimatkojen päähän sisäsaaristoon.

Saarilla olevat kaupat ovat nyt jo vaikeuksissa toimeentulon kanssa, tämä asetusehdotus lopettaisi kaupat ja polttoaine myynnin monella saarella. Sen vaikutus veneilyyn ulkosaaristossa on matkailun kannalta tuhoisa. 

4. Tarkoituksena on, että valtion saaristossa hankkimista liikenne- ja kuljetuspalveluista perittäisiin alueen muuta julkisen liikenteen palvelua koskeva maksu. Lisäksi maksussa voidaan huomioida työssäkäyntiin ja elinkeinotoimintaan liittyvät tarpeet esimerkiksi siten, että usein palveluja käyttävät voivat saada palveluja alennettuun hintaan. Tarkoituksena on siten kannustaa erityisesti alueella asuvien työssäkäyntiä ja elinkeinotoimintaa.

Ehdotettu 31 matkaa kuukaudessa tarkoittaa 310€ kuukaudessa. Vuoden työmatkat maksaisivat näin 3400€ ja usein yhteysalusliikenne ei ole yhteydessä linja-autoliikenteeseen joten auto maksaa lisäksi 60€ päivässä eli 2760€ vuodessa, vuoden työmatkat tulisivat maksamaan 6160€ yhteysalus liikenteessä, joka on kohtuuton ja lossilla matkustavat pääsevät saman kunnan alueella maksutta.

Esimerkiksi sähkömiehen palvelut saareen yhteysaluksella kolme tuntia tulo 25€/tunti, sähkötyöt kaksi tuntia 50€/tunti, paluu yhteysaluksella 25€/tunti, 100€ työ maksaa saaristolaiselle 250€ nykyhinnoilla, ehdotetut hinnat tuovat 60€ lisää tähän palveluun eli yhteensä 310€. 

Tiina Johansson,

Jurmolainen, Suomen saaret – Finlands öar ry:n puheenjohtaja

Finlands öar – Suomen saaret ordnar en höstträff för föreningens medlemmar lördagen den 29 oktober 2016 kl. 11-16 på Korois gård i Åbo (Koroisvägen 2, 20380 Åbo). Det officiella programmet slutar kl. 16, men efter det är det möjligt att stanna kvar och bada bastu för de som vill.

Höstträffen är samtidigt också Ö-Kiva lägrens höstträff dit sommarens lägerdeltagare med familjer är välkomna. Under höstträffen berättar vi och visar bilder och videon från sommarens Ö-Kiva läger. Vi kommer ha en del gemensamt program, bl.a. en skärgårdsbana med olika uppdrag, men det finns också tid att bara umgås.

Programmet och maten under träffen är gratis, men ni bör anmäla er på förhand. Anmäl er senast måndagen den 24 oktober till carmela.johansson@foss.fi eller 040 4851022, meddela samtidigt hur många av er som kommer och om ni har några matallergier eller dieter.

Program

Kl. 11-12 Introduktion – Kort presentation av Korois gård, tillbakablick på sommaren läger och lära känna varandra.
Kl. 12-13 Lunch och fri samvaro
Kl. 13-15 Skärgårdsbana och drop-in verkstäder
Skärgårdsbana – uppdragsbana med skärgårdstema
Fri samvaro, möjlighet att delta i drop-in verkstäder
Kl. 15 Kaffe, te, saft med tilltugg, avslutning
Kl. 16-ca 18 Möjligt att stanna kvar och bada bastu

Eftersom höstträffen är en fortsättning på sommarens Ö-Kiva läger, kommer programmet att följa samma språkpedagogik som på lägren. Alla ledare talar både finska och svenska, men allt sägs inte på båda språken. En del programpunkter hålls enbart på det ena språket.

Korois gård ligger alldeles intill Aura å. På 1200-talet var Korois Åbos andliga och värdsliga centrum, men området har varit aktivt redan på Stenåldern. Korois gård drivs i dag av föreningen Elävän Kulttuurin Koroinen ry, som bland annat driver en ekologisk affär och café på gården. Till Korois kan man ta sig med bil eller lokalbuss. Det går också att promenera från Åbo centrum. Från Åbo Domkyrka är det drygt två kilometers promenadväg till Korois, om man går längs med Aura å.

Välkommen på Höstträff!

Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) är med och arrangerar det tvåspråkiga evenemanget Skärgårdsdagarna – Saaristopäivät i Velkua 8.10 och i Korpo 9.10 2016.

Välkommen på Skärgårdsdagarna!

Mera information om programmet hittar du på Facebook Skärgårdsdagarna – Saaristopäivät

Ännu finns det några lediga platser till Ö-Kivas tvåspråkiga skärgårdsläger i Nagu och Rimito i sommar. Speciellt ryms det med flera svenskspråkiga barn på lägren.

Anmäl er gärna så fort som möjligt!

Mera information om lägren och deltagaravgifter hittar du här.

Anmälan  till lägren hittar du här.

Finlands öar rf – Suomen saaret (FÖSS) har skrivit ett utlåtande om trafikreformen och hur skärgårdstrafiken bör beaktas. Utlåtandet (på finska) hittar du här.

Finlands öar rf – Suomen saaret (FÖSS) on kirjoittanut lausunnon koskien uutta liikennekaarta ja miten saaristoliikenne tulisi huomioida. Lausunnon löydät tästä.

Möte med skärgårdsdelegationens ordförande

FÖSS´ styrelse åkte till Pellinge den 7.11 för att träffa riksdagsledamot och Skärgårdsdelegationens* ordförande Mikaela Nylander. Med var styrelsemedlemmar från Österbotten, Nådendal och Åboland.

Vi åtta – de flesta styrelsemedlemmar men också några representanter för den yttre skärgården – som var närvarande gladde oss åt att Mikaela tog sig tid att möta upp och diskutera med oss om skärgårdsfrågor. Det som togs upp var bl.a. omdefinieringen av skärgårdstrafiken, huruvida den i framtiden kommer att skötas av flera privata aktörer och vilka konsekvenser det kunde innebära för skärgårdsborna. Vi ser det som viktigt att valet av båtar och färjor styrs av en servicenivå som bestäms utgående från skärgårdsbornas behov, en skärgårdspolitik som ser till skärgårdsbornas bästa, och inte avgörs av marknadskrafter.
Andra ärenden som vi förde fram under mötet var de bristfälliga nät- och telefonförbindelserna i yttre skärgården. Mikaela rådde oss att göra ett skriftligt spörsmål till
trafikrådet Eeva Linkama på kommunikationsministeriet om att telefonförbindelserna inte fungerar på vissa ställen i skärgården, och att vi vill ha en ändring i detta. Vi kan även vända oss till henne i frågor om förbindelsebåtstrafiken. Självklart kom den aktuella vårdreformen och dess inverkan på skärgården och svenskspråkiga områden också på tal men här finns så många frågetecken ännu så diskussionen handlade mest om möjliga scenarier och den oro reformen väcker inför framtiden.

Eftersom Skärgårdsdelegationen är politiskt tillsatt, och ordförandes parti inte är ett regeringsparti kommer en ny ordförande och delvis ny delegation att väljas efter årskkiftet. Vi kom överens om att skriva ett brev till den nya skärgårdsdelegationen där vi presenterar vår verksamhet och lyfter upp de skärgårdsfrågor som vi särskilt vill att delegationen ska beakta i sitt arbete.

Mikaela var av åsikten att samarbetet mellan skärgårdsdelegationen och FÖSS är viktigt och att FÖSS är en resurs för delegationen. Vi hoppas att den nya delegationen är av samma åsikt.

Delegationen från FÖSS berättar om sin oro kring förbindelserna i skärgården.

Skärgårdsdelegationens ordförande Mikaela Nylander och Tiina Johansson, ordförande för Finlands öar.

Lite flera bilder har publicerats på vår facebook-sida:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=914786888571297&set=oa.1161878807173457&type=3&theater

* Skärgårdsdelegationen (på finska förkortad till SANK)är en lagstadgad delegation med uppgift att utveckla skärgårdsområdena i samverkan med kommunerna, landskapen, statliga myndigheter och andra parter. Delegationen har ett eget sekretariat med en generalsekreterare. Skärgårdsdelegationen utarbetar ett riksomfattande skärgårdsprogram som gäller alla kommuner i landet.

Rapport från ESIN AGM på Kastellorizo, Grekland

(Text Micaela Jansson, bilder Pia Prost)

Ön Kastellorizo har drygt 400 invånare

Pia Prost och Kastellorizo från ovan

   
Mitt första ESIN årsmöte. Åkte iväg utan några egentliga förväntningar, eftersom jag inte visste hur nätverket jobbade. Flera av delegaterna fanns med på färjan från Rhodos på måndag morgon – bland andra de svenska delegaterna. De danska delegaternas flyg blev inställt på grund av storm på Rhodos och följande färjetur gick till Kastellorizo om flera dar. Istället fick de och ett antal grekiska borgmästare ta sig till ön via Turkiet. De anlände först på onsdag kväll; konferensen började först då och höll på till ca kl 23. Följande dag besökte hela gruppen de blå grottorna varefter konferensen fortsatte till kl 18 på kvällen.

Då konferensen slutligen började blev programmet intensivt.

Det grekiska perspektivet

Min uppfattning är att de grekiska öarna kämpar med många utmaningar förknippade med olika typer av miljöproblem, samt trafikförbindelser som inte är pålitliga och mer anpassade till turisternas behov istället för öbornas.

På Kastellorizo finns föreningen Drasi Kastellorizo, en NGO som grundades för några år sedan för att ta tag i det växande avfallsberget. Föreningen har tillsammans med grundskolan på orten dragit igång en insamling av plast, aluminium och paff för att skeppas till Rhodos för återanvändning. Skolelever har också gjort konstverk av skrot som samlats upp på ön. För detta arbete hade skolan också fått ett nationellt pris som de var mycket stolta över. Föreningen har fått betydande bidrag från Kastellorizos emigranter i Australien och har kunnat anställa två personer sommartid för att hjälpa till med insamlingen. Föreningen fick reda på ESIN mötet via de planscher som hade klistrats upp längs strandgatan i byn och kunde tack vare det komma till skolan och presentera sin verksamhet. De bjöd sedan in ESINs delegation till sitt kontor i byn för en längre diskussion om de problem som de mötte på det lokala planet och för att få höra hur man på andra öar i Europa hade löst de problem som de tampades med.

Drasi hade problem med att få den lokala kommunstyrelsen att samarbeta med dem. Öns borgmästare var avsatt på grund av olagliga affärer och i hans ställe fungerade en vice borgmästare som endast var borgmästare till namnet. Föreningen kände till olika finansieringsmöjligheter som fanns för nya miljöprojekt men finansiering kunde fås endast om kommunen samverkade med föreningen – vilket inte var fallet. Läget var därför låst. ESIN gav Drasi föreningen en taltur på mötet, där de kunde berätta om sin verksamhet. De fick också kontakt med en tjänsteman från finansministeriet och professor Spilanis från Universitetet Aegean – ett universitet utspritt över flera öar i det Egeiska havet. Universitetet är specialicerat på öar. Professor Spilanis som deltog i konferensen kom från ön Lesvos där fakulteterna för Environmental and Social sciencies verkar.

En stor del av konferensen handlade om Blue Growth – ett komplext EU-program – som presenterades av såväl finansministeriets tjänsteman som professorn från Aegean universitetet. Vi fick också höra hur arbetet på gräsrotsnivå kan gå till. Borgmästaren på Lesvos ville grunda en ”vattenpark” med fiskebegränsningar för att fiskarter som hade försvunnit skulle återvända. Fiskarna var först väldigt negativa inställda, eftersom de trodde att vattenparken skulle medföra ännu mera begränsningar för deras del. Mycket tid gavs till att diskutera med fiskarna för att de skulle förstå att vattenparken grundades för att det i framtiden skulle finnas fisk att fiska – inte för att fiske skulle förbjudas i all evighet på området. När fiskarna förstod detta började de istället se fram emot projektet följande faser, som gällde plantering av både fisk och växter.

Alla var överens om hur viktigt det är att reservera tillräckligt med tid för att diskutera olika projekt med lokalbefolkningen. Om man inte får lokalbefolkningen med sig så blir slutresultatet inte bra. Det effektivaste är bottom-up – inte tvärtom.

Vår grekiske värd Eleftherios Kechagioglou

Öns vattenrening lämnar mycket att önska

Glada nordiska miner trots det ovanliga regnvädret: Micaela Jansson, Christian Pleijel och Anetté Larm Johansson

ESINs årsmöte (Foto: Hellenic Small Islands Network)

Camille Dressler (Skottland), Eva Widlund (Sverige) och Christian Pleijel (Åland) i planeringstagen

ESINs egna projekt

SMILEGOV håller på att avslutas. För Finlands del torde detta innebära att det publiceras en energiplan för både Nagu och Iniö.

SEAGULL är ett projektförslag från en italiensk huvudman om att gå vidare med resultaten från Smilegov rörande energiförbrukning på öarna. ESINs del skulle vara att ansvara för informationsspridningen. Ett svar angående finansieringen väntas i november.

ENTREPRENEURSHIP–projektet
Frankrikes öar vill dra igång ett projekt som bl.a. skulle kartlägga hur olika företag lyckats eller inte lyckats på öarna och se närmare på skillnaderna i yttre verksamhetsförutsättningar jämfört med företag på fastlandet. I korthet: hur mycket dyrare är det att driva ett företag på en ö? Projektet skulle också föreslå olika åtgärder för att stöda marknadsföring av produkter från öarna – kanske införa ett ö-varumärke av något slag. Projektet skulle söka finansiering från INTERREG EUROPA. FÖSS har troligtvis inte tillräckligt med muskler för att genomföra projektet ensamt – det skulle behövas samarbete med andra instanser. Det arbete som behöver göras inom projektet kunde ingå i en doktors- eller magistersavhandling.

ERASMUS
Frankrike kommer att inbjuda ungdomar från övriga öar i Europa till två olika sammankomster på en ö i Frankrike. En sammankomst skall ha båtliv som tema, medan den andra mera var en festival för ungdomar. Vi kommer att få mer information av ESINs franska styrelsemedlem Denis, som vi kan använda för att marknadsföra evenemangen. Franska staten skulle troligtvis stå för alla kostnader.

ESIN AGM & FÖSS

FÖSS nya representant i ESINs styrelse Micaela Jansson

Årsmötet beslöt att härefter hålla varannat Annual General Meeting i Bryssel för att få större synlighet och bättre lobbningsmöjligheter. ESIN AGM 2016 kommer alltså att gå av stapeln i Bryssel. Pia Prost avtackades för sina fyra år i ESINs styrelse. Micaela Jansson invaldes som ny ordinarie styrelsemedlem i ESIN, med Julia Ajanko som suppleant.

”Next stop – the small islands” har varit ett nordiskt samarbetsprojekt med syfte att analysera de demografiska förhållandena på danska, svenska och finska små öar, samt att utbyta erfarenheter om möjligheter till att utveckla de små öarna till starkare lokalsamfund.

Projektets slutrapport hittar du här: Next stop – slutrapport

Företagarsamarbete i skärgården

Under hösten, 1.8 – 31.12. 2014, ledde FÖSS (läs mera under projekt och Företagarsamarbete i skärgården) ett leader-finansierat projekt med namnet Företagarsamarbete i skärgården.
Syftet utreda möjligheter till näringsklusters i skärgården, och i första hand byggnadsbranchen, eftersom samarbetet inom denna utretts i så liten grad i jämförelse med t.ex. mathantverk och turism, och är en av de starkaste näringarna i Åbolands Skärgård som projektets område var.

Här finns slutrapporten att läsa:

Slutrapport Företagarsamarbete

Projektets resultat presenterades också under slutseminariet 12.12. kl. 12 i Åbo. Då hade de ca 30 deltagarna möjlighet att påverka de åtgärdsförslag som ingår i projektrapporten. Här är några slutsatser som gäller ökat samarbete inom byggnadsbranschen i Åboland skärgården:

– Företagarföreningarna kunde vara en motor i att uppnå fördjupat samarbete.
– Andelslagets möjlighet som ett samlande organ är värt att utreda.
– De unga borde kopplas in bättre genom t.ex. praktik och läroavtal, som både stöder företagandet och skapar nya arbetsplatser på ett för företagaren förmånligt sätt.

Här är sammanfattningarna av de tre gruppdiskussionerna som fördes under seminariet:

1. Hur öka arbetstillfällena inom byggsektorn i skärgården?
2. Hur kan säsongen förlängas de två sista veckorna i augusti?
3. Vilket stöd behövs för att investeringar och finansiering för att företagandet ska öka i skärgården?

Projektets resultat utgör underlag för kommande utvecklingsprojekt.